älskar att jag framstår som en riktigt bitter människa på min blogg. egentligen är det för det är här jag tar ut min aggression och mina negativa tankar. va på väg att be om ursäkt för det men kom på mig sj

varför lol? till vem?

men har varit fast på botten en evighet nu känns d som.

tänker tillbaka på livet o fortf tror på att 2007 var tre år sen. VAKNAAA. kanske e så för jag inte pallar inse att jag har mått som fakking koskit sen dess. men vem vet :) känns som jag inte har nåt att vara ledsen över men i samma stund så kmr min ångest o ba hej nån hemma elr

NEJ stängt forever 

bor själv o är inte med nån annan än x (fan vet ja hur många som bor i mitt huvud) men ibland så vill jag typ blunda för jag känner sån ångest, alltså inte blunda utan mer som att stoppa huvudet i sanden som strutsar i hopp om att ingen ser en för man sj inte kan se nån.

stänger av allt  i min kropp i såna stunder så jag ibland inte ens kmr ihåg att andas även fast mina hjärtslag blir trippelt så hårda så känner jag inget typ.  asså ärligt hejdå har inget mer att säga

 ni vet när ni ser nån fett söt pojk som ler mot dig och sen inse att de va mot nån annan, de är mitt liv